13 augusti 2010

Det var nog en valp....

Tidigare i kväll satt jag och Martin och tittade på en film. Emil kom in till oss och sa någonting. Jag råkade titta på ena väggen och fick se att någon har rivit bort en bit tapet från mitten av väggen. Eftersom Emil var det enda barnet i rummet just då frågade jag honom vad som hade hänt där.

Emil: Det var inte jag, det var nog en hund, en valp.
Jag: En valp? Vilken valp?
Emil: Det var Fröken B´s hund. (en av hans dagisfröknars hund och han är inte liten valp längre...)
Jag: Vilgot? Var det Vilgot?
Emil: Ja!
Jag: Hur kom han in här? Det måste jag fråga fröken B.

Det kunde han inte svara på. Jag ropade då på Elvira och frågade om hon visste något om hålet i tapeten. Och det visade sig att det var hon som hade råkat gjort det. Hon erkände direkt. Så Emil skyllde ifrån sig utan anledning....
Nu orkade vi inte bli arga den här gången och vi ska faktiskt tapetsera om Tv-rummet inom kort. Vi vill göra om det rummet helt nu i samband med att nya soffan kommer om någon vecka.

1 kommentar:

  1. Ja, ibland kan man inte riktigt bli sur åt barnen fast de kanske hade behövts, lite lagomt alltså :)

    SvaraRadera